Dansbandsmusiker jubilerar

Drag Flamingo      

Dansbandsmusiken har flyttat in i de fina salongerna

Dansbandsmusiken har blivit kulturell och flyttat in på de fina salongerna. På anrika Växjö Teater visade dansbandet Flamingokvintetten prov på sin musikalitet. Utan dans! Något som hade varit otänkbart på 1970- och 1980-talet.

Dansbandsmusiken har varit en viktig del av den svenska folksjälen. Ända har den ständigt nedvärderats av den ”kulturella eliten”. Men hur många av oss har inte träffat sin kärlek på dansbanorna, och dansat tryckare till låtar som ”Monika”, ”Ingen”, ”Jag skall måla hela världen lilla mamma” och ”Sjätte september”. Låtar som bidrog till att göra Flamingokvintetten till ett av de största dansbanden på 1970-talet, jämte Vikingarna, Thorleifs, Streaplers, Jigs, Schytts och Ingmar Nordströms.

Spontana minnen från spelningar och resor

Nu har det blivit dags att summera sin karriär tycker de, och åker därför runt och berättar om sin femtioåriga karriär inför sittande publik. Detta koncept har de faktiskt hållit på med i ett par år nu, men fortfarande drar de fulla hus. Dock blir det inget regelrätt kronologiskt historieberättande, utan mer en mix av klassiska låtar från främst sjuttiotalet, varvat med lite spontana minnen från spelningar eller resor hit och dit, och rejält med snabba skämt. Och det är dessa skämt, framförda på äkta ”götebosska” och de flesta med någon form av sexuell anspelning, som livar upp stämningen bland publiken i salongen. En mix av stand-up comedy och underhållning, som funkar bra ihop.

Skämt DennisIMG_3272

Vissa kommer och vill berätta sin story”

-Många av de som kommer hit på våra ”konserter” var ute och dansade till oss på 1970-talet. De uppskattar att de nu får sitta och lyssna på våra låtar och texterna. Nu är det VI som kommer i fokus, i folkparkerna var man ju för att dansa, säger Dennis Janebrink till Växjönytt.

-Och vissa kommer fram och vill berätta ”sin story”. Vi får ofta höra många minnen folk haft från våra danser i parkerna. Parkerna betydde mycket på den tiden, fortsätter Dennis.

HasseGitarr

Hasse och Dennis kvar

Han är tillsammans med sångaren Hasse Carlsson, de två som är kvar från originaluppsättningen.

På scenen kompletterar de varandra bra, både med fin stämsång och i mellansnacket, även om Hasse överlåter till Dennis att ”dra de grova skämten”. Bandet framför klassiska låtar som ”Kalenderflickan”, ”Lycka till med nästa kille”, ”Den vackra kastanjeallén” och ”Sjätte september”.

Vilken period i er karriär som dansband känner du har betytt mest för svenskarna?

-Det var åren 1968-1979. Den är låtarna från den perioden som betytt mycket och det var då som vi var som störst och sålde flest skivor. Fler än de andra dansbanden, menar Dennis.

Ni hade ovanligt bra kvalitet på plattorna jämfört med många andra dansband?

-Vi spelade in plattorna själva i vår studio, och hade ett eget bolag. Det var bara vi medlemmar som bestämde och fick det så som vi ville ha det. Kanske var det därför som hela resultatet blev bra.

Hasse o Dennis 2

Vilka låtar tror du folk förknippar mest med er?

-Det är nog ”Monika”, ”Hon är 16 år idag” och ”Sjätte september”. Kanske?

IMG_3275Hasse 2

Usprungligen publicerat i Växjönytt.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *